Mer kunskap om psykosociala besvär behövs

 

Långa sjukskrivningar, utantidig behandling av stress eller utmattningsdepression, ökar risken för förtidspensionering.

 

Varför blir det så?

 

– Många uppger att de efter en period blir socialt isolerade, får mer värk, blir deprimerade, passiva och får sämre självkänsla, säger Kristina Alexanderson, professor och sjukfrånvaroforskare på Karolinska Institutet.


Möjligheten att börja arbeta igen anses minska med 50 procent redan efter några månader, fortsätter hon.

 

– När det gäller värk i ryggen, nacken eller skuldrorna, vilka är de vanligaste sjukskrivningsorsakerna i dag, är det ofta svårt att ställa diagnos. Men ett stort antal studier visar att normal aktivitet oftast är bra vid sådana besvär.

 

Förra året ledde Kristina Alexanderson på regeringens uppdrag en utredning för att identifiera problem när sjukvården sjukskriver. I den framkom bland annat att många läkare behöver mer kunskap om hur psykiska och psykosociala besvär ska behandlas för att patienten ska få den hjälp som behövs. Detta är särskilt viktigt då alltfler långtidssjukskrivna har den sortens problem.

 

Hon håller medkritikerna som anser att läkare ofta inte beskriver sjukdomen tillräckligt väl i sina sjukintyg och inte heller förklarar hur den påverkar patientens arbetsförmåga.

 

– Försäkringskassan måste ha den informationen för att kunna bedöma rätten till sjukpenning och om ytterligare rehabilitering eller behandling bör sättas in, fortsätter Kristina Alexandersson.

 

– Om alla viktiga fakta inte finns i sjukintyget kan den sjuka förlora rätten till sjukpenning trots att hon fortfarande ska ha rätt till sjukpenning.


Det finns också goda exempel på hur sjukvården hanterar sitt ansvar för personer de sjukskriver.

 

– Flera vårdcentraler har nära kontakt med försäkringskassan och då finns möjlighet för läkare och handläggare att samarbeta. Den sjuka kan därmed ges rehabilitering snabbt.