Hypnos associeras lätt med busslaster av festsugna som tycker om att titta på när deras jobbarkompisar låtsas äta frukt eller få en kollektiv orgasm på scen. Många kan nog inte slita sig från misstanken att det är uppgjort.

”Det kan väl ändå inte vara så lätt.”

Hypnos blir allt populärare. Amerikanska populärpsykologiska magasin verkar inte få nog, men intresset ser ut att ha spridit sig hit också. En av Sveriges mest efterfrågade hypnosterapeuter, Fredrik Praesto, beskriver trycket som större än någonsin och till och med P3:s Morgonpasset försöker förstå hur hypnos fungerar.

Peter, 34, blev hypnotiserad för att släppa skulden och sorgen, som klängde sig kvar som en förkylning som inte ville lämna kroppen, efter att plötsligt blivit dumpad av sin flickvän.

- Det blev omöjligt att få henne ur huvudet, jag grubblade över vad jag gjort fel. Jag kunde inte gå vidare.

Han berättar att hypnotisören lät honom visualisera bilden av före detta flickvännen på en vägg i ett rum. Sedan fick han plocka ned den från väggen och slänga bort den.

- Jag fick slänga bort bilden fort, fort, allt fortare – fick föreställa mig hur jag slängde bort den 1000-tals gånger tills den försvann fullständigt.

Peter beskriver det som väldigt lätt att bli hypnotiserad och att det var som att träda in i en sagolik värld som han önskade skulle omsluta honom ännu mer. Det kändes tråkigt att bli väckt, för det var tryggt därinne.

Det behövdes bara en session för att sluta tänka på henne. 

När fler börjar söka sig till hypnotisörer och får hjälp med allt från svartsjuka till ångest verkar det faktiskt som att det är så lätt. I varje fall för många.

Den som inte blivit hypnotiserad har säkert svårt att förstå hur lätt det är, att nå det där tillståndet som påminner om när man är på väg att somna, när medvetandet precis är på väg att släppa taget om det vakna.

Det känns så att vara hypnotiserad och det outgrundliga är att det här är porten för många, inte alla, till att snabbt förändra sina jobbiga och riktigt svåra tankar, känslor och beteenden. Ingen vet hur det egentligen går till. Det påminner om ultrasnabb Kognitiv Beteendeterapi, KBT, för dem det fungerar på – för både hypnosterapi och KBT går ut på att förändra den destruktiva grundtanken som i sin tur förändrar den destruktiva känslan och beteendet.

Kommer du kunna säga nej till att förbättra dig själv med hypnos om alla andra gör det? Vi ska alla prestera nonstop och vara lyckliga i dag. Samtidigt.

Hypnos passar vår tid som hand i handsken. Det får KBT att likna en Mount Everest-klättring i jobbighet. Såvida man inte tycker det är väldigt jobbigt att tyst räkna ned från 300 och känna hur man går djupare ner i sig själv, tills det känns som att man ska somna när som helst, när hypnotisören vägleder. Transen infinner sig och det blir ofta varmt om bröstet.

Så lätt var det.

Det är nu hypnotisören gör det som skapar förändringen: hon instruerar tydligt hur det undermedvetna måste förändras för att man ska må bättre.    

- Om en klient säger att hon har dålig självkänsla måste jag veta hur det yttrar sig mer i detalj, som att ”jag vågar inte prata inför grupp” eller ”jag är sämre än alla andra”. Då blir det lättare att lösa problem, säger Fredrik Praesto, som uppskattar att han ”hypnotiserat uppåt 1000 klienter med alla sorters problem”.

Etzel Cardeña,professor i psykologi vid Lunds universitet och internationellt erkänd hypnosforskare,berättar att cirka 85 procent är mottagliga för hypnos. De se som inte kan vågar inte släppa taget och gå in i trans – det är den främsta orsaken.

Samtidigt håller han upp ett varnande finger till dem som vill lösa allvarligare tillstånd, som svår ångest och posttraumatisk stress, med ett fåtal sessioner hypnos.

- Då tycker jag att hypnos ska användas tillsammans med annan, vedertagen behandling för att få ett snabbare, bättre och säkrare resultat. Det är särskilt viktigt när det gäller allvarligare tillstånd, understryker Etzel Cardeña.

Det finns risk för biverkningar, även om den är liten existerar den. Hit hör exempelvis huvudvärk och dåsighet, i värsta fall kan man uppleva en känsla av overklighet eller att man minns saker som aldrig hänt.

Det som bidrar än mer till att hypnos upplevs som mystiskt är att ingen säkert vet vad det är som verkligen händer i hjärnan när man framgångsrikt blir hypnotiserad.  En vanlig uppfattning är att hypnos, precis som med KBT och Freuds psykodynamiska psykoterapi, förändrar hur vårt undermedvetna fungerar.  Om våra problem och svåra, psykiska besvär sitter i det undermedvetna gäller det att nå dem där för att kunna förändra dem. Vi kan skrika på vårt vardagliga medvetande tills vi blir blåa i ansiktet att vi vill bli av med sådant som förstör vårt liv – utan minsta framgång.

Hypnos har ofta förmågan att öppna den stängda dörren dit ned så att det undermedvetna lyssnar och skärper till sig så att vi på djupet börjar tänka på ett sätt så att vi verkligen mår bättre. Det är lätt att föreställa sig hypnosens möjligheter om man tänker sig att det är ett självdestruktivt undermedvetande som förstör livet i smått och stort – skapar och förstorar det som gör så jävla ont.

Etzel Cardeña beskriver det som att hela människan luras under effektiv hypnos.

- Det handlar om att få människan att verkligen tro att negativa symtom är mildare än de är. Sinnet kan till och med använda negativa symtom på ett positivt sätt, då luras vi genom att ångestfyllda och smärtsamma tillstånd tolkas som behagliga, säger han.

Människans förmåga att lura sig själv i det här ”nästan-sovande”-tillståndet innebär att det till och med går att minska känslan av smärta och förändra hur kroppen fungerar.  Om smärtan mildras kan kroppen fungera bättre. Det är lätt att glömma att även upplevelsen av en fysisk skada är känslomässig.

På Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm visar överläkaren Perjohan Lindfors att den svåra smärtan hos folksjukdomen orolig-tarm-syndrom, och dess fysiska problem, kan mildras betydligt genom hypnos hos nästan hälften av de sjuka.  I England, där erfarenheten är större, blir 70 procent mycket bättre.

Men ju mer det forskas på hypnosterapi, desto fler frågetecken konstigt nog.

Allt mer talar för att det ”hypnotiska tillståndet” inte existerar – det är vi själva som bestämmer att vi ska öppna porten till det undermedvetna och vår egen förbättring.  Det är i grunden en viljehandling.

När vi inser att vi själva faktiskt i stor utsträckning kontrollerar den porten öppnar sig en ny tid av självhjälp.

Det är inte otroligt att vi snart vårdar vårt undermedvetna på samma sätt som vi ser till att bädda ned oss och äta många apelsiner när vi blir förkylda. Gäller bara utveckla teknikerna.

Det är ju så enkelt för många.

PS:  Svenska Föreningen för Klinisk Hypnos listar legitimerad vårdpersonal som är kunnig på hypnosterapi. Där finns till exempel hypnoskunniga psykiatriker. www.hypnosforeningen.se

Om hypnos

Det är ett translikt tillstånd, mellan vaket och sömn, som ökar fokus och koncentration. Ofta används metaforer, mentala bilder och upprepning för att på djupet tänka bort det jobbiga.

Hypnos har existerat i tusentals år men det var när den skotska kirurgen James Braid på 1840-talet, i vad som i dag är Indien och Pakistan, ska ha lyckats operera med hjälp av hypnos och utan bedövningsmedel på hundratals skadade och sjuka, som metodens medicinska egenskaper uppmärksammades av omvärlden.

För cirka 30 år sedan började hypnos bli respektabelt. Det var när Ernest Hilgard, doktor i psykologi och dåvarande chef för betydelsefulla American Psychological Association, startade ett laboratorium för hypnosforskning vid anrika Stanford university. I dag sker forskning på universitet och medicinska kliniker över hela världen, som Harvard och University of London.