Inkludering av elever med särskilda behov i skolklasser.

Livia, åtta år, går i första klass och håller sig nära sin inkluderingspedagog Frida Paulsson. Livia skrattar och skojar med henne, drar henne i armen och undrar hur gammal jag är.

Gissa? säger jag.

- 85, säger hon och ler pillemariskt.

Sedan berättar hon att det bästa hon vet i skolan är matematik och idrott och att leka kull med kompisarna Astrid och Katrin. Och så ger hon fotografen en stor kram, varpå hon känner efter att håret ligger som det ska.

Kungsholmens grundskola i Stockholm har stor erfarenhet av att inkludera elever med autismspektrumtillstånd, AST, i vanliga grundskoleklasser, alltså inte i grundsärskoleklasser.

Kungsholmens grundskola har utvecklat ett sätt att lyckas som andra skolor, som inte är så vana, kan lära sig av.

- Det handlar i botten om tydliggörande pedagogik, förklarar hennes lärare Sofia Malmqvist, som tidigare varit lärare för elever med särskilda behov.

Hon pekar mot den stora vita skrivtavlan där hon i hörnet varje morgon noggrant skriver upp och går igenom vad eleverna ska göra under dagen.

Livia har sina egna tydliga och konkreta mål med undervisningen och då jobbar hon delvis på egen hand och ibland med stöd från Frida Paulsson. Hon läser efter grundsärskolans läroplan.

- Men hon är också med de andra i klassen, utan att undervisningen ändras för hennes skull. Jag måste hela tiden tänka på att det varken får bli för lätt eller för svårt för henne när hon arbetar utifrån sina tydliga mål. Det är då hon utvecklas, säger Sofia och Frida upprepar detta under sin intervju.

Så ibland delas klassen in i grupper efter hur motiverade alla elever är och hur väl de presterar, och då har Livia en naturlig plats i en av grupperna.

- Även den övriga klassen tycker om att de ibland får arbeta i grupper på det här sättet. Då kan de hjälpa och stödja varandra när de befinner sig ungefär lika långt i lärandet, säger Sofia, som dessutom upplever att hon blivit duktigare på att se varje individ i klassen när det är så viktigt att se Livia och hennes utveckling.

En förutsättning för att Livia ska utvecklas på bästa sätt, att hon kan inkluderas och lära av sina klasskompisar, är att lärarna vet var hon befinner sig utvecklingsmässigt hela tiden.

Därför görs det större utvärderingar var fjärde till sjätte vecka, som till stor del bygger på verksamhets- och handledaren Roxanna Rosius 90 till 120 minuter långa observationer. Även Sofia och Frida kommer med input då, liksom föräldrarna.

Det kan handla om att göra större och mindre förändringar, för även ett till synes litet problem kan få stora konsekvenser för ett barn med autism. Den som har svårt att vänta på sin tur eller lyssna på andra kan få svårt att bli en del av sociala sammanhang, vilket är den viktigaste träningen: den som sker naturligt tillsammans med andra barn.

- Jag stöttar henne att inkluderas i olika, mindre grupper genom att skapa relationer mellan henne och andra. Vid lekfulla aktiviteter går det bäst. Jag har följt Livia i snart ett år och hon har fått några att leka med i skolan och på fritiden, säger Frida och det låter faktiskt som att hon pustar ut av att ha lyckats med det.

Hon försöker hålla sig undan så ofta hon kan – det handlar hela tiden om att låta Livia arbeta och klara själv, att på egen hand hitta nya sätt att utvecklas.

- Så fort jag kan tar jag ett steg bakåt, säger Frida, som alltid ger Livia individuellt stöd inför uppgifter då det behövs.

Den psykologiska och beteendeinriktade arbetsmetoden, Tillämpad Beteendeanalys, TBA, som de använder här bygger på att just ha örnkoll på vilka olika psykologiska och beteendemässiga moment som inte behärskas och därför riskerar att hindra utvecklingen i övrigt. Med en gedigen och utprövad struktur runt barnets lärande blir det betydligt lättare att lyckas.

Frida Paulsson fick handledning av psykologer och specialpedagoger, vilka är tränade i TBA, samt logopeder vid Stockholms landstings Autismcenter för små barn på sin förra arbetsplats. Nu får hon det av verksamhetsledaren Roxanna Rosius.

Hon berättar att hon deltog i den nästan två månader långa kartläggningen innan Livia började i den vanliga grundskoleklassen, eftersom det gäller att känna alla förmågor och svårigheter i detalj i början för att kunna utforma en individuell utvecklingsplan som sedan blir grunden.

- Det är den utvecklingsplanen vi bygger vidare på, säger Frida.

Det handlar om att pröva sig fram och vara beredd att misslyckas för att kunna göra rätt, understryker hon, eftersom varje elev med autism självklart är unik.

- Livia har till exempel fått börja lära sig att hitta olika ord som ofta används i texter. Det gör vi för att hjälpa henne att läsa bättre. Hon får också skriva på en Ipad nu i början eftersom hon har lite svårt för att skriva för hand. Men hon blir verkligen bättre på det fort, säger Sofia.

Livia står bredvid och lyssnar noggrant på vad Sofia och Frida pratar om; det är tydligt att hon tar in deras information, gör som de säger när hon måste det, samtidigt som hon känner sig trygg med dem. Hon tycker om att hålla dem i handen, medan de ger henne beröm och andra sorters positiv förstärkning.

- Jag och Sofia diskuterar hela tiden och stämmer av varje vecka om mindre anpassningar som behöver göras. Då kan vi också förbereda Livia för förändringar, säger Frida Paulsson.

Nyligen kom en rapport ut från Specialpedagogiska skolmyndigheten, ”Stödjande strukturer – en fallstudie om hur skolor möter elever inom autism”, där forskaren Ulla Alexandersson har undersökt hur elever med autism inkluderas på ett framgångsrikt sätt i vanliga grundskoleklasser.

- Min forskning visar att alla som arbetar med elever med autism måste få den kunskap som krävs för att kunna lyckas. Även rektorers kompetens är viktig. Då är det bra att ha en extern handledare med gedigen kunskap som kan stödja arbetet, säger Ulla Alexandersson, som verkar vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet.

Hon rekommenderar riktad handledning till såväl klasslärare som specialpedagoger, vilket är en möjlighet som många skolor missar.

- En viktig aspekt  är att verkligen lyssna på hur den individuella eleven vill ha det. Det är ett villkor för att möta dess unika behov bättre, säger Ulla Alexandersson.

Här ingår också att till exempel erbjuda en lugn reträttplats eftersom barn och ungdomar med autism behöver lugn för att orka med skoldagen.

Vilken utmaning är viktigast?

- Att se eleven här och nu, svarar hon snabbt.

Fotnot:

På www.spsm.se går det att hitta rapporten ”Stödjande strukturer – en fallstudie om hur skolor möter elever inom autism”.

Forskaren Ulla Alexanderssons tre goda råd för inkludering:

1 Det krävs långsiktig planering för att bredda kompetensen och göra denna specialkunskap till alla lärares kunskap.

2 Utnyttja möjligheten att anpassa undervisningen efter den enskilda elevens behov. Det går att utnyttja digitala medier på många olika sätt.

3 Lyssna på eleven! Många vill inte känna sig annorlunda och marginaliserade. Ta också hjälp för att lära hur det bäst kan gå till.