VAD ÄR DET EGENTLIGEN som gör att man bara måste ha en viss bil?

Att man inte väljer någon av konkurrenterna?

De frågorna ledde till att Keith Ryder - chefdesigner för mellansegmentet hos Peugeot – och hans designteam lyckades utveckla 307:ans speciella form.

Vägen dit var allt annat än spikrak.

Det började med en formidé som såg mer klassisk ut, ungefär som en Volkswagen Golf eller en Ford Focus, berättar han. Så löd nämligen briefen som Ryder & Co fick från marknadsavdelningen.

- Det kändes inte speciellt innovativt. De första ritningarna av 307:an byggde på detta klassiska koncept. Men vi ville ta fram en bil som skulle vara rätt om några år, för vi måste tänka minst fem år framåt, säger han.

- Därför började vi rita och när vi sen analyserade sketcherna beslöt vi oss för att gå i en mer innovativ och dynamisk riktning. Från ett designperspektiv kändes det till exempel rätt att flytta fram den främre vindrutan.

Han beskriver designteamet som ungt och blandat. Här finns män och kvinnor av sex olika nationaliteter, bland annat fransk, engelsk, koreansk och tysk. Det breddar och fördjupar ytterligare kreativiteten, menar Ryder.

De har sina arbetslokaler i La Garenne, en förort precis utanför Paris. Härifrån kan man se höghusen i framtidsstadsdelen La Defence, vilket måste vara en inspiration när man utvecklar framtidsbilar. Det som gör lokalerna till en dröm för designer är att det går att utveckla en bilmodell i naturlig storlek här, en modell som till och med kan köras på en testbana.

Ett tydligt kännetecken hos 307:an är framrutan. Jämfört med 306:an placeras den 30 centimeter längre fram, precis ovanför framhjulen. Sikten ut är även utmärkt för passagerarna i baksätet tack vare bakrutorna, förklarar Keith Ryder.

Och när designteamets dynamiska ”silhuett” presenterades för marknadsavdelningen blev den positivt överraskad, fortsätter han. För det krävdes att VD:n för hela PSA Peugeot Citroën, Jean-Martin Folz, gav projektet grönt ljus. Folz ställde som krav att alla tre avdelningarna - marknad, design och teknik - slöt upp bakom det föreslagna formspråket. Det här var i juli 1997.

- Men vi visste att vi tog en risk med vår idé, säger Keith Ryder.

Det som ändå gjorde det möjligt att utveckla en så annorlunda bil var att den tänkta kundgruppen är bred och blandad. 307:an riktade sig till både kvinnor och män, yngre och äldre. Och den måste invändigt ha gott om utrymme, så att även två barn och mormor sitter bekvämt. Den skulle kunna användas till vardags och på semestern. Den breda beskrivningen gav Ryder och hans medarbetare frihet att tänka i nya banor.

Elva personer deltog i den grupp som hade huvudansvaret för 307:an. Där ingick bland annat den projektansvarige, som exempelvis gav klartecken till förslaget med de ovanligt stora hjulen. Denna grupp diskuterade vilka designförslag som var realistiska, bland annat med tanke på att motorn är av en särskild storlek. Här var det den projektansvarige som hade sista ordet och till sitt förfogande hade teamet hjälp av cirka 60 detaljexperter, en var till exempel specialist på fjädring.

Men det var på designavdelningen bilen föddes. Där skissar man traditionellt med pennor och dessa teckningar bearbetas sen på dataavdelningen med 16 anställda. Skissmaterialet överförs därefter till datorernas CAD-program. Det betyder att det går att vrida och vända på bilmodellen som framträder tredimensionellt på skärmen − datoranimationen kan därför förfinas tills man blir helt nöjd.

Nästa steg. På modellavdelningen, där knappt 40 personer jobbar, producerar de tio meter höga maskinerna bilmodeller i skala 1:1. I Peugeots byggnad finns dessutom en hiss som gör det möjligt att föra upp denna färdiga modell till taket. Där går det att se hur den ser ut i dagsljus, vilket ger en riktig uppfattning av hur skuggor och reflektioner påverkar dess utseende.

Den utrustas med en enkel motor för att köras på testbanan intill och jämförs då med några av konkurrenterna på marknaden.

- Vi lär oss mycket när vi ser modellen i rörelse. Till exempel lät vi sänka allt glas på sidan för att förbättra bilens balans, vilket är en naturlig del av designprocessen.

Keith Ryder beskriver sitt jobb som att ha ansvar för att färger och material - invändigt och utvändigt - fungerar i harmoni med varandra. Designen ska uppfylla visionen, även om den kan ändras om någon i designteamet får en bättre idé.

Det tog sig konkret uttryck i att man istället lät taklinjen fortsätta sin rörelse bakåt, vilket enligt Ryder ger 307:an dynamiska kvaliteter. Att den trots sina annorlunda linjer är en Peugeot visar bland annat de främre, kattliknande lamporna och det stabila, bakre partiet.

- Det är fundamentalt viktigt att de här bitarna finns med. Så även om 307:an är mycket innovativ och dynamisk har den kvar vissa klassiska Peugeotformer. För när vi designar gäller det att balansera det nydanande med det klassiska.

Många utmaningar måste övervinnas för att lyckas med visionen. Bland annat krävdes det mycket tankearbete för att de främre vindrutetorkarna skulle få plats. Framrutan är hela 1,5 kvadratmeter, berättar han. Det var också en utmaning att hitta en tillverkare som kan producera en sån stor glasruta.

- Vi ville att känslan av rymd skulle bli genomgående. Därför har man en fantastisk utsikt från varje plats i bilen. Och eftersom backspeglarna har flyttats något bakåt har man även fri sikt genom den lilla glasrutan framför backspeglarna. Det här är ett av de starkaste argumenten för att positionera 307:an. I dag måste vi vara en referens på marknaden för god sikt ut.

Och invändigt är han också stolt över sin skapelse. Utöver att känslan av rymd går igen även där, framhäver Ryder det exklusiva materialen inuti.

- När jag var på bilmässan i Genève träffade jag några från Ford. De berättade skämtsamt att de hade plockat isär en 307:a. De sa att de inte kunde förstå hur Peugeot kan använda dessa material och samtidigt göra vinst.

Keith Ryder nämner två exempel: Materialet som instrumentpanelen är gjort av, ett material som bara brukar finnas i mer exklusiva bilar. Och dörrhantagen på insidan som är i zink.

Och inspirationen? Ryder menar att den kommer från allt möjligt, som arkitektur och mode. Han anger självklart närheten till Paris som en viktig källa för kreativitet. Men vad det handlar om i slutänden är designteamets fingertoppskänsla, dess ”gut feeling”.

Men att befinna sig längst fram i utvecklingen, som han anser att Peugeot i dag gör, betyder att man inte följer utan skapar trender. Trend är förresten ett begrepp som Ryder och designteamet inte tycker om. Det låter som något tillfälligt som snart har dragit vidare.

- Det som är trendigt i dag är ute i morgon, säger Ryder kort.

307:ans dynamiska form i kombination med förvaltandet av Peugeots klassiska arv ska göra att den klarar tidens skiftande uppfattning om vad som är god form.

- Just nu upplever jag det som att Peugeot leder utvecklingen inom bildesign. Det märker jag inte minst på alla de formgivare som söker arbete hos Peugeot. De gör det för att de vill arbeta hos oss. Inte för att de är exceptionellt intresserade av bilar.

Faktarutor:

Marknadsavdelningens riktlinjer till designteamet var enkla:

”Formge en mångsidig bil, för en bred målgrupp, som är kapabel att slå de bästa inom sitt segment. En bil med såväl personlighet som styrka.”

---

Namn: Keith Ryder

Titel: Chefdesigner för Peugeots mellansegment, där 307:an ingår.

Familj: Engelskitaliensk fru, som tidigare arbetade som modedesigner, men numera tar hon hand om de tre barnen (16, 12 och 11 år). ”They are quite a handful”, skrattar Ryder.

Han har en syster som bor på en båt i södra Frankrike, en annan syster lever i USA. Mamman och brodern finns kvar i England.

Född: County Durham i nordöstra England

Utbildning: Hartlepool College of Art and Design och fil kand i industridesign vid Leicester Polytechnic. Stipendium för två års masterstudier vid prestigefulla Royal College of Art i London.

Karriär: Efter studierna började Keith Ryder jobba för PSA-gruppen i London, 1980. Två år senare flyttade han över kanalen och fortsatte i designstudion i La Garenne utanför Paris. I dag har han jobbat där i 20 år.

När inte arbetar: Renoverar huset utanför Paris, kör den yngste sonen till hockeymatcher och fixar med sportbilen av märket Austin-Healey från 50-talet. Missar aldrig att delta i folkfesten under 24-timmarsloppet i Le Mans.

---

Bilddesignens förändring i korthet

Från trygg ”cocooning” till skarpa linjer och tydlig identitet.

Så har bildesignen förändrats från 1990-talets krisår till i dag, menar Oleg Son, stylist hos Citroën.

- Ända fram till runt 1995 måste allt vara moderligt, runt och präglat av samförstånd. Tydliga identiteter hade svårt att utvecklas, säger han. 

När ekonomin förbättrades och 1900-talet tog slut fasades också det mjuka formspråket ut.

- I dag, i extremfallet, är designlinjerna skarpa, spetsiga, nästan aggressiva. Hos Peugeot är linjerna återhållsamma och ytorna rundade. Nu går det att vara annorlunda, säger Vahé Bouldoukian, chef för Peugeots stylingteam.